Sopho & Nodiko för Georgien 2013!
2013-01-01 (tisdag)TV-bolaget i Georgien, GPB, meddelade innan nyår att de gjort ett internval inför Eurovision Song Contest 2013. Det blir artisterna Sopho Gelovani och Nodiko Tatishvili som får representera landet i Malmö. Mer information om hur själva ESC-bidraget ska väljas ut kommer senare.
Länk till smakprov på låt med Sopho Gelovani & Nodiko Tatishvili:
“Chemi ocnebis caze dafrinav“, Sopho Gelovani & Nodiko Tatishvili
(Källa: esctoday.com)
Uppdaterat: “Thomas G:son skriver för Georgien 2013“
Schlagerpinglan: Georgien har varit med i ESC fem gånger, om man räknar bort 2009 då de blev diskade, och kommit till finalen alla år förutom 2012. Personligen tycker jag att de brukar ha riktigt intressanta bidrag, kanske inte alltid helt i min smak men ändå ganska givande. Därför har jag stora förväntningar inför detta nya ESC-bidrag och hoppas på en lika stor och trevlig överraskning som den de bjöd på 2011.
Lite mer info om artisterna, med betoning på lite, hittar ni som vanligt, på Wikipedia: Nodiko Tatishvili & Sopho Gelovani.
Georgiens bidrag och placeringar i ESC:
2007: 12:a i finalen, “Visionary Dream“, Sopho
2008: 11:a i finalen, “Peace Will Come“, Diana Gurtskaya
2009: diskvalificerad, “We don’t wanna put in“, Stefane & 3G
2010: 9:a i finalen, “Shine“, Sofia Nizharadze
2011: 9:a i finalen, “One More Day“, Eldrine
2012: 14:e i semi 2, “I’m A Jocker“, Anri Jokhadze
Andra bloggar om: Musik, Eurovision Song Contest, Georgien, Sopho Gelovani, Nodiko Tatishvili
Först av allt: Gott Nytt År till dig Schlagerpinglan och alla läsare! 😀 Eftersom jag inte hunnit skriva några kommentarer här på bloggen på ett litet tag nu tänkte jag ta och sammanfatta mina tankar kring de hittills utvalda bidragen till årets ESC:
Vitryssland: En typisk “mitt-emellan-låt” som varken tillhör topp- eller bottenskiktet. Ganska förutsägbar, men det finns ändå någonting i refrängen som ger mig positiva vibbar och dessutom fastnar låten i huvudet direkt efter första lyssningen, vilket aldrig ska underskattas.
Ukraina: En storslagen, vacker och intressant låt som med några finslipningar här och där kan bli mycket farlig i år! Det skulle inte alls förvåna mig om detta t.o.m. visar sig vara en vinnarkandidat. Den ger mig lite samma känsla som Loreen och Euphoria, utan att för den sakens skull låta som något man har hört förr. Snygg uppbyggnad med effektfulla övergångar, och bra sångerska. Kören har jag inte riktigt bestämt mig för vad jag tycka om, men åtminstone delar av den är på plussidan. 🙂
Litauen: Hmm, är osäker på vad jag ska tycka om detta… Här finns definitivt någonting bra, men också flera faktorer som gör mig tveksam. Det första stora minuset är “bakgrundsdansarna”, som jag tycker distraherar mer än vad de tillför. Ett annat minus är sångaren, som jag tycker känns lite för stel och distanserad. Däremot gillar jag speciellt den första versen då det känns som om den på ett lovande sätt bygger upp till något lite dramatiskt och mystiskt, men tyvärr motsvarar refrängen inte riktigt mina förväntningar. Förhoppningsvis kan helhetsintrycket fortfarande växa en del innnan maj! 🙂
Schweiz: Trevlig låt som är lätt att ta till sig. Stort plus för introt och instrumenten!
Belgien: Nja, ganska blekt och intetsägande bidrag som tyvärr knappast lär ta Belgien till final. Artisten övertygar inte och refrängen känns väldigt ojämn och krystad.
Albanien: Full poäng för de instrumentala delarna och “Hey hey”-partierna, som först får mig att tänka att detta är en riktigt positiv överraskning från Albanien. När den blundande gitarristen som är i stort behov av hjälp med stylingen tar över försvinner dock denna tanke kvickare än den dök upp. Hans solovers lämnar som ett stort frågetecken för mig genom hela resten av låten och tar bort alltför mycket fokus från den andre sångaren, som väl egentligen gör en helt okej insats. Nej, namnet till trots tycker jag att den här låten faktiskt saknar identitet och jag tror att den kommer att försvinna i mängden i Malmö. Ett modigt försök från Albanien, men tyvärr blev det ändå fel någonstans den här gången.
Här i Finland har ju också UMK inletts, och i dag kunde man för första gången höra de slutgiltiga 3-minutersversionerna av alla 12 bidragen i ett radioprogram på http://areena.yle.fi/radio/1750139 (sätter hit länken men tyvärr tror jag kanske att programmet endast går att lyssna på inom Finland 🙁 ). På UMK:s hemsida (http://yle.fi/musiikki/umk/umk2013#!id-23080) finns dock i skrivande stund videoklippen där 6 av deltagarna uppträder inför juryn för första gången (under “Uusimmat videot”) så där kan man också lyssna på och se hälften av bidragen i sin helhet.
Efter att ha hört de slutgiltiga versionerna ser min topp-3 ut som följer:
1. Krista Siegfrids
2. Diandra
3. Great Wide North
(med reservation för att Diandra tar förstaplatsen om Kristas scenshow blir alltför överdriven).
Alla dessa tre låtar tycker jag faktiskt är riktigt bra, och visst finns det även ytterligare några som är helt okej, bl.a. Last Panda, Lucy Was Driving och Rautakoura. De tre sistnämnda föll för mig från “bra” till “okej” i och med slutversionerna men får fortfarande godkänt. Detta betyder alltså att jag utgående låtarna faktiskt ger godkänt åt halva startfältet i vår uttagning! 🙂 (Därmed dock inte sagt att jag ännu accepterat UMK som uttagningsformat, men att låtarna ändå håller en så här pass bra standard hjälper ju trots allt upp en i övrigt beklalig situation 😉 ).
@Daniela, Jag tackar så mycket för denna informativa och underhållande text. Det är alltid roligt att läsa andras motiveringar. Ibland sätter det fingret på saker man själv inte riktigt uppfattat. Dessutom uppskattar jag dina inflikningar om UMK. När man inte förstår finska så kan detta format vara lite svårt att ta till sig och riktigt förstå vad som händer. Mina åsikter om UMK-bidragen i stort sparar jag till lite senare idag (håller på med ett inlägg om just UMK nu).
Heter alla kvinnor i Georgien Sopho eller? Föräldrarna måste verkligen sakna fantasi!