Polens tio bäst placerade Eurovision-bidrag (1994-2018)
2018-12-07 (fredag)
Schlagerpinglan: Den officiella sidan för Eurovision Song Contest, eurovision.tv, har presenterat Polens tio bäst placerade bidrag genom åren, se videon samt topp-listan med länkar till fullversionerna nedan.
Polens bäst placerade bidrag i Eurovision Song Contest:
“TOP 10: Entries from Poland” (av eurovision.tv – 3:56 – Dec 7, 2018)
Topp-tio-bidragen från Polen i Eurovision Song Contest: |
|
| 1. “To Nie Ja!“, Edyta Górniak | (2:a av 25 – ESC 1994) |
| 2. “Color Of Your Life“, Michał Szpak | (8:a av 42 – ESC 2016) |
| 3. “Keine Grenzen – Zadnych Granic“, Ich Troje | (7:a av 26 – ESC 2003) |
| 4. “My Słowianie – We Are Slavic“, Donatan & Cleo | (14:e av 37 – ESC 2014) |
| 5. “Ale Jestem“, Anna Maria Jopek | (11:a av 25 – ESC 1997) |
| 6. “Love Song“, Blue Cafe | (17:e av 36 – ESC 2004) |
| 7. “Flashlight“, Kasia Moś | (22:a av 42 – ESC 2017) |
| 8. “For Life“, Isis Gee | (24:a av 43 – ESC 2008) |
| 9. “In The Name Of Love“, Monika Kuszyńska | (23:a av 40 – ESC 2015) |
| 10. “Chce Znac Swój Grzech“, Kasia Kowalska | (15:e av 23 – ESC 1996) |
| (Källa: eurovision.tv – Sammanställning: schlagerpinglan.se) | |
Schlagerpinglan: Ovanstående tio bidrag må vara bland de som föll tittarna/juryn bäst i smaken men för att även jag ska tycka att “de bästa” bidagen från Polen blivit uppmärksammade så kompletterar jag med min egen topp-tio-lista, där de bidrag som inte finns ovan är fetstilsmarkerade:
| Schlagerpinglans topp-tio-lista av Polens ESC-bidrag: | ||
| 1. | “Legenda“, Marcin Mroziński | (13:e i semi 1 2010) |
| 2. | “Color Of Your Life“, Michał Szpak | (8:a 2016) |
| 3. | “Jestem“, Magdalena Tul | (19:e i semi 1 2011) |
| 4. | “My Słowianie – We Are Slavic“, Donatan & Cleo | (14:e 2014) |
| 5. | “Follow My Heart“, Ich Troje | (11:a i semifinalen 2006) |
| 6. | “2 Long“, Piasek | (20:e 2001) |
| 7. | “To Takie Proste“, Sixteen | (17:e 1998) |
| 8. | “Love Song“, Blue Cafe | (17:e 2004) |
| 9. | “Flashlight“, Kasia Moś | (22:a 2017) |
| 10. | “To Nie Ja!“, Edyta Górniak | (2:a 1994) |
Schlagerpinglan: Polen tillhör inte riktigt de länder som skickat mängder med bidrag till ESC som jag personligen placerat så högt, men topp-fyra på min lista är låtar som jag tycker riktigt bra om och som jag lyssnar på relativt regelbundet. Med tanke på att de endast skickat 21 bidrag totalt så är det trots allt ett ganska bra betyg. 🙂
Får inte ihop till en Topp 10 tyvärr. Som bäst får jag in åtta bidrag så det får bli så. Positivt är dock att nästan alla från 2014 till nu är med förutom nedköpet vi tvingades bevittna 2018. Hoppas på snabb revansch 2019:
POLEN TOPP 8:
1. “Flashlight“, Kasia Moś – 2017
2. “Ale Jestem“, Anna Maria Jopek – 1997
3. “Color Of Your Life“, Michał Szpak – 2016
4. “My Słowianie – We Are Slavic“, Donatan & Cleo – 2014
5. “To Nie Ja!“, Edyta Górniak – 1994
6. “In The Name Of Love“, Monika Kuszyńska – 2015
7. “To Takie Proste“, Sixteen – 1998
8. “Jestem“, Magdalena Tul – 2011
Polen är ett land som jag verkligen uppskattar i tävlingen. Efter några fiaskon i rad så bestämde de sig för att sparka sig i rumpan och sen dess har det gått bra – med undantag 2018.
1. “Chcę znać swój grzech…”, 1996
• Så fin. En av de mest oförtjänt glömda låtarna i ESCs historia. Jag förstår de som har invändningar mot hennes röst, för den är helt ärligt inte sådär behaglig men den passar låten som handen i handsken.
2. “My Słowianie – We Are Slavic”, 2014
• Ibland tröttnar jag på människor. Jag tröttnar på människor när jag ser par som sätter upp hänglås med sina initialer på en bro, eller när jag ser människor som har alkohol i desserter (ingenting blir godare för att det tillsätts rom – let’s face it), jag tröttnar på människor varje gång jag hör någon sörpla. Men vad är störningsmomentet i det här fallet? Jo, alla gnällspikar som fann detta framträdande så horrendous att de grät ut i medier. Om ens största problem är ett lite(!!!) sexuellt framträdande, så har man ju inga problem. Så dem gnällspikarna har ju tagit njutningen ur låten. För låten är hella good! 🙂
3. ”Follow my heart”, 2006
• Jag gillar ”Run Away” med Real McCoy. Den gymmar jag till fortfarande. Men i denna låten så förstör han bara stämningen. Jag hade gillat denna låt mer om rappen inte var där.
4. ”I don’t wanna leave”, 2009
• Dock hade jag föredragit en annan sångerska. Lidia hade en lite väl nasal röst. Men verserna är riktigt hype!
5. ”Flashlight”, 2017
• Här är det inte att jag egentligen vill byta ut sångerskan. Kasia är bra. Men jag vill ge henne ett chill pill. Ofta när det är sångerskor med stora röster så vill de hemskt gärna visa dem resurserna onödigt mycket, oavsett hur illa passande det kan bli. Jag tror Kasia förlorade en del på att ryta som ett jäkla lejon i låtens brygga. Men jaja, studioversionen finns kvar 🙂
2004 och 1997 är ”honorable mentions” och bråkade med 2017 om femteplatsen 🙂
@Adri, vi snackar ibland om att det skiljer en hel del mellan oss när det gäller musik. Ingen tvivel om att det är så men det är ju bara kul 🙂 Ett av de områden där det skiljer mest emellan oss är ett visst sätt att sjunga. Jag har märkt att du ofta har svårt för partier i låtar där sångerskan/sångaren verkligen tar i.
Jisses där har vi verkligen olika uppfattning. Jag älskar när det tas i, från yttersta tånageln genom hela kroppen tills det kommer ut genom munnen. Dvs om den som gör det verkligen har resurser till det, vilket sannerligen Kasia Moś har. Oftast låter studioartisten bättre i studioversion än live men när artisten har DET som Kasia Moś då blåser hon studioversionen av scen live sas.
Micke: Det handlar om låten. “Flashlight” var alldeles för stilla. Danmark 2017 (Anja Nissen) tog också i så hon sprack. Där passade sig, den låten var ju topp 5 material 🙂
Speaking of att ta i, sångerskan från 1996 does just that 🙂 Och inte för att tjata, men i våras bad jag om din åsikt om just det bidrag och du sa att du skulle återkomma. Detta var i ESCs högsäsong så du glömde I guess, men har du någon åsikt om det nu? 🙂
@Adri, för mig finns det inga såna gränser. En låt kan aldrig vara för stilla eller för mycket uptempo. Ingetdera. Handlar helt och hållet om hur låten är gjord. Jag älskar soft musik man nästan somnar till och jag älskar ösig rock som man knappt vet om huvudet ens sitter kvar när låten är slut 🙂 Jag har inga som helst gränser förutom att det ska vara bra 🙂
Angående Polens bidrag 1996. Jag har faktiskt för mig att jag svarat dig på det men är absolut inte hundra. Du kan mycket väl ha rätt i det. Jag svarar alltid på folks frågor men samtidigt är jag långt ifrån fullkomlig, åtminstone är inte mitt minne det. Har alldeles för mycket som snurrar runt i den stackars skallen 🙂
Det jag trodde mig ha svarat var att låten hade potential men den faller för ofta in i osynkade dalar. Tyvärr ofta på grund av sångerskans oförmåga att hålla tonen rätt igenom. Varken hon eller låten är dålig. Absolut inte men den/hon matchar inte i övergångar sas. Hade jag gjort en Topp 10 istället för Topp 8 hade den definitivt varit med men jag kände att den och den andra inte riktigt nådde fram.
Micke: Tack för svaret om Polen 1996 🙂
Dock så känner jag att det behövs förtydligande ang. ditt första stycke 🙂 Jag kan gilla låtar hur stilla som helst, men då vill jag inte att sångerskan ska ta i så hon spricker. Det passar inte tycker jag 🙂 Jag gillar ju ”Flashlight” 🙂
Om det är nåt jag tycker är lite synd med Polen dessa dagar så är det att de inte varit så bra på det där med att satsa lokalt. Men aja, några låtar som ligger mig varmt om hjärtat från polackerna:
1. “Czarna Dziewczyna” av Ivan & Delfin
2. “Chcę Znać Swój Grzech…” av Kasia Kowalska
3. “Color of Your Life” av Michał Szpak
4. “Legenda” av Marcin Mroziński
5. “My Słowianie – We Are Slavic” av Donatan & Cleo
@Adri vi är verkligen i två olika världar när det gäller “Flashlight” 🙂 För mig är låten ett hyfsat hantverk som i Kasias vård blir ett (i ESC-tänkande) mästerverk. Hon sätter varenda ton i varje passage och lyfter låten till något den inte hade varit i närheten av i någon annans händer. Skakar av obehag av bara tanken på att någon gång få höra den sjungas av exempelvis Carola. Ser framför mig hur hennes hakskakningar darrar fram hennes preteenage voice och skriken massakrerar det som Kasia byggt upp.
Polen är riktigt bra 1994-1998. Men därefter är det nästan plågsamt som polack att se på bidragen. 2019 hoppas jag på internval samt en topp 5 placering tack!
När det kommer till Polen 2017 så tycker jag Flashlight är en ganska undermålig men ett försök som jag ändå uppskattade. Däremot skickade vi en fantastisk artist och Kasia är en underbar kvinna och en väldigt hjärtlig människa. Skammen kom däremot 2018 med (enligt mig) Polens pinsammaste bidrag sedan 2001. Usch! Inga svenska överblivna poplåtar tack! Sedan hoppas jag på hemspråk till det polska bidraget 2019 samt något mer egensinnigt.
@En ESC drömmare. Se där… har vi en till från Polen på bloggen. Då är ni minst två då 🙂 Helt enig med dig om Kasia. Fantastisk artist. Jag häpnar över att Adri här inte har upptäckt det. Men vi är olika, vi känner olika och upplever olika. Jag och många med mig tycker exempelvis att Carola är en hemsk artist medans andra tycker hon är bland det största i Sverige. Märkligt att vi kan uppleva så olika men samtidigt är det ju det som är charmen med musik och smak.
Är enig med dig En ESC Drömmare om “Inga svenska överblivna poplåtar tack”. Även jag hoppas på mer hemspråk och “något mer egensinnigt.” Det gäller iofs alla länder.
Varför inte ett polskpräglat bidrag på polska framfört av Kasia Moś. Om det sedan är uptempo or real soft har noll betydelse för mig så länge bidraget tar till vara på Kasias fantastiska röst och är ett gott hantverk även i övrigt.
En ESC Drömmare: Polen 2018 innehar tyvärr ett ganska negativt rekord i min bok. Nämligen den låt som förlorat mest under ESCsäsongen.
Från det att den valdes till den slutliga listan efter ESCs slut hade ”Light me up” åkt ner hela 23 platser tyvärr.
Den höll inte länge. Från plats 12 till 35. Ajajaj…
Jag vet inte vad jag söker från Polen. Isabell Otrebus (or whatever her name was) hade en jättebra låt 2017 – men en usel låt 2018. Om hon hittar tillbaks till ”Voiceless”-stilen, så varför inte hon? 🙂